Mons&Louise
Jo det är ett par roliga typer som jag ska följa en tid och försöka återge vad de gör. För gör det gör de mycket, varje dag som regel.
I korta tillbaka blickar ska ni få insikt i det som har hänt de senaste 4½ åren och givetvis i det som händer här och nu.
Allt började våren -03 när vi alla träffades i Höganäs för första gången. Louise var nervös och det var givetvis jag med men det kunde jag inte visa henne. Detta möte var viktigt, skulle det uppstå förtoende? Hon kanske ville vända på klacken redan vid första skymten av honom, men då vi åkt en bra bit för att träffa honom personligen så var vi alla inställda på att ge detta en chans.
Där var han och vi stannade till för att få en uppfattning innan han fått syn på oss. Sommarbrun, mörk och med stora bruna ögon, detta kändes bra.
När vi körde hem var vi eniga om beslutet : Honom ska vi ha!
Hej! Trevlig sida med rolig läsning! Jag halkade in på er sida för ett tag sedan när jag spanade på hästannonser.Inte för att vi är i akut behov av ponny precis nu för stunden. Men jag har börjat snoka rundor lite iallafall. Er Mons verkar vara en riktig goding. Förstår att han är en riktig ögonsten. Hoppas att ni hittar rätt köpare till honom om ni inte redan gjort det.
Vi har själva också två hästar. Ett 19 årigt halvblod som heter Xero. Han är en rätt stilig herre fortfarande. Pigg och glad.Sen har vi
världens goaste lilla "shetlandsruss" som heter Fia. Endast 6 år gammal men hon har allt man kan önska sig av en ponny. En enastående barnhäst. Min 8 åriga dotter Ammi har ridit henne i två år nu och hon fixar och donar själv med Fia. Hon rider dressyr, hoppar,rider ut i skogen och kör sulky både med och utan sällskap av lillebror Emil. Givetvis har man ett vakande öga på dem men man kan känna sig tämligen trygg ändå. Hon skulle nog aldrig avsiktligt göra någon illa. Nackdelen är väl att hon bara är 105cm hög och snart blir för liten att rida. Så vi har börjat kolla runt lite bland ponnyer till salu och hoppas så småningom hitta någon som passar. Vi får väl se framåt vårkanten kanske. Men Fia kommer nog alltid till att stanna här för jag kan nog inte sälja henne. Vi får väl låna ut henne på foder kanske istället. Vi får se.
Ja,jag ville inget särskilt igentligen. Var bara lite nyfiken så jag tittade in en runda igen.
Ha det så bra och lycka till med hästarna. Hoppas vi får en fin höst här i Göingeskogarna.
Hälsningar
Caroline Eneberg i Knislinge.
